klimatomställning, börja nu

 
Hittade en intressant blogg på facebook via Radikaliserá klimatpolitiken nu
http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2012/11/kan-man-lita-pa-klimatvetenskapen.html?utm_source=dlvr.it&utm_medium=facebook
Kunde inte låta bli att skriva och publicera följande på den bloggen. Tänkte att du kanske ville läsa vad jag skrev.
 
"Läste precis igenom Kevin Anderssons artikel - Klimatförändring bortom farlighetens gräns. Brutala siffror och skört hopp. (kan laddas ner från t.ex. www.cogito.nu).
Forkarvärlden är enligt min mening alldeles för försiktig i sina analyser, minsta lilla felmarginal kan anvädas av skeptikerna.
Det finns alla anledningar i världen till att börja en omställning till ett fossilfritt samhälle nu. Det kommer inte att bli billigare eller lättare någon gång i framtiden.
Klimatförändringar, peak everything, en rättvis värld, tillsammans eller var för sig visar det sig att vi inte kan vänta och se. Vi måste agera nu.
Tor Udd"

Inga fler kalhyggen

Jag har varit med om att lämna in ett medborgarförslag till Marks kommun. Vi som skrivit under vill att man undviker kalhyggen, åtminstone i tätortsnära skog. Fast jag tycker ju att kalhyggen kunde förbjudas helt och hållet. Det finns skogsbrukare i Sverige som brukar sin skog utan kalhyggen, förutom en trevligare skog får de också ut mer pengar, fördelat över tid på ett mycket bättre sätt än vad kalhyggesbruk leder till.
 

Medborgarförslag

 

Vi föreslår att Marks kommun tar fram en strategi för tätortsnära natur.

Tätortsnära natur är viktig på många sätt:

·         Rekreation och turism

·         Sport och motion

·         Biologisk mångfald

·         Bär- och svampplockning

·         Skolans och förskolans pedagogik

·         Friskvård

·         Företag med naturen som en viktig faktor

etc.

Vi tycker att strategin ska omfatta följande tre delar:

1.      Kommunen som ägare av naturområden

2.      Kommunens roll inom planering och kommunikation

3.      Skötsel av tätortsnära natur

Som markägare kan kommunen vara ett föredöme när det gäller hänsyn, sociala värden, samt natur- och kulturvärden. Därför bör också särskilt värdefulla områden förvärvas.

I arbetet med översiktsplan och fördjupningar av denna inarbetas och kommuniceras strategin för tätortsnära natur.

Naturen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Även för mark som inte ägs av kommunen bör följande gälla:

·         Områden med höga naturvärden skyddas.

·         För skogsmark bör en skogsbruksplan tas fram med särkskild inriktning på sociala värden och hyggesfritt skogsbruk.

·         Skötselavtal utarbetas för naturområden som kommunen inte äger.

·         Höga krav ställs på entreprenörer som upphandlas för att förvalta naturområden.

 

Marks kommun den 8 oktober 2012

 Lars-Åke Andersson, Marks Naturskyddsförening, Skjutbanevägen 6, 51171 Fritsla, 070-276 74 61

 Anne Udd, Orienterare, Kyrkogatan 23, 51156 Kinna, 0708-35 95 32

 Gert Olsson, InNature West, Velingstorpsv. 21, 511 56 Kinna, 070-731 39 55

 Tor Udd, Svamp- och bärplockare, Kyrkogatan 23, 51156 Kinna, 0320-155 24

 Peter Nolbrant, Naturvårdskonsult, Väftgatan 2, 51163 Skene, 0320-334 84


Mångfald istället för enfald

Skickade precis ett brev till jordbruksverket, klistrar in det här om ni vill använda det. Själv är det klippt och redigerat från ett brev som Runåbergs fröer formulerat. Före den 10 november ska synpunkter komma in.

To: [email protected]
Subject: Dnr 22-9337/10
Date: Thu, 4 Nov 2010 10:21:03 +0000

   

Dnr 22-9337/10 Föreskrift om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter


 
 
 
 
 
 
 
 
Vi behöver genetiskt mångfald, nordens klimat behöver få behålla sina egna fröer.
 
 
I flera länder inom EU är attityden till bevarande- och amatörsorter mycket generös. Varför ska vi i Sverige, med vårt speciella klimat, göra allt för att minska sortmentet av köksväxter för fritidsodlare inom ett par månader? Vi behöver en så bred växtgenetisk bas som möjligt att stå på, nu och för framtiden.
Vårt undantag från EU:s direktiv har gjort att fröhandlare har kunnat erbjuda ett betydligt mer spännande sortiment än flera andra EU-länder. Vårt klimat gör att vi behöver kunna få fröer från liknande klimatzoner runt om i världen. Norra USA, Kanada, Ryssland. Kina, Japan etc. och behålla en variation som passar oss här i Norden. Om sorterna är godkända i Bryssel eller inte, är inte det viktigaste. Eller borde i alla fall inte vara det.

Hundratals sorter i riskzonen

De nya kraven, som förmildrande nog kallas regleringar av gällande direktiv, kommer att innebära en drastisk åderlåtning av utbudet av köksväxtsorter för framför allt fritidsodlare. Både nu och för all framtid. Vid en snabb genomgång rör det sig om mellan 300-400 sorter som går förlorade. Det kommer också att drabba fröhandeln hårt. Speciellt de företag som vill kunna erbjuda ett lite annorlunda sortiment och inte enbart det standardiserade EU-sortimentet. Kostnaderna kommer att öka och det drabbar främst kunder och anställda i fröhandeln.
 
Det är svårt att förstå hur Jordbruksverket, som blivit ålagt att arbeta för att bevara mångfalden av vårt växtgenetiska arv, med andra handen kan göra allt för att strypa variationen som finns tillgänglig inom köksväxterna. Vilka starka krafter styr detta verk eller misslyckas kapitalt med att styra det? Varför måste utbudet av köksväxter minskas? Vem tjänar på detta utplånande? Inte den miljonen fritidsodlare i Sverige och Norden som vill ha lite mer att välja på, i alla fall.
 
Bredden både nu och för framtiden bör istället uppmuntras. Ju bredare genetisk bas vår odling vilar på, desto mindre sårbar är den. I en framtid med ev. klimatförändringar och ozonbrist, är varje sort och variant viktig för vidareutvecklingen av vår växtbas.
Mångfalden beskärs ytterligare. Trots att vi i Sverige förbundit oss att bevara den. T.o.m. internationellt skrivit under på det i Rio de Janeiro.
Vår trädgårdskultur utarmas till synes helt i onödan. Vi anser oss tydligen så rika här i kalla norden, att vi kan bortse från och t.o.m. förbjuda mängder av sorter och varianter från klimatzoner liknande vår egen. Huvudsakligen för att de är för små för att klara de avsevärda kostnader som registrering i officiella sortlistor i Europa innebär.
Låt oss behålla variationen och friheten som all världens fröer skänker oss. Vi har allt att vinna på det. Det är synnerligen kortsynt och osunt att begränsa handeln till förmån för de lönsammaste sorterna hos de allt färre, men större fröfirmorna.
 

Min uppmaning till Jordbruksmyndigheterna:

Behåll nuvarande lagstiftning och hjälp alla som vill odla här i Sverige till en rikare variation och bibehållande av en liten del av den krympande mångfalden!
 
Med hälsningar
Tor Udd
Kyrkogatan 23
51156 Kinna

Kärnkraften fortfarande onödig och livsfarlig

Tänkte ni behövde lite mer att fundera på mellan kikandet på mina bilder:

Kärnkraften – fortfarande onödig och livsfarlig

Det har nu gått 30 år sen folkomröstningen om kärnkraft. Då blev beslutet att vi skulle avveckla kärnkraften så fort det var möjligt 


Jag tycker att det ibland kan vara befogat att ompröva beslut, men när det gäller kärnkraften så är den lika onödig och lika farlig som den var 1980. 


Vi måste göra en omställning för att få bort de fossila bränslena. För klimatets skull måste den omställningen ske nu. Det tar minst 15 år att få fram ett nytt kärnkraftverk. Alternativen är billigare och går mycket snabbare att ta fram (vindkraft och solkraft 1-2 år). I Sverige har kärnkraften varit ett hinder för utvecklingen av alternativen. Tyskland har el från vindkraft motsvarande alla svenska reaktorer, trots att Sverige har bättre vindförutsättningar än Tyskland. Spanien och Irland får 40 % av sin el från vindkraft.


Det senaste från kärnkraftförespråkarna är att den är koldioxidfri. Men i ett livscykelperspektiv har man kommit fram till ett medelvärde på 66 gram koldioxid per kilowattimme för kärnkraften medan vindkraften hamnar på 5 gram.


Ny kärnkraft är dyrare än förnybara alternativ. Men det allra bästa är att helt enkelt förbruka mindre. En LED-lampa i julgransbelysningen drar bara 0,1 W jämfört med de traditionella glödlamporna som drar 3 W. Vitvaror, datorer, fläktar mm är mycket effektivare än för 30 år sen. Sedan 2001 har vi fått ner elförbrukningen i Sverige från 150 Terawattimmar till 137 Terawattimmar (2009). Detta trots att våra regeringar inte varit speciellt aktiva för en genomgripande omställning. Tänk vad mycket som skulle kunna göras om vi verkligen bestämde oss!

Kärnkraften är dessutom fortfarande livsfarlig. Brytningen av Uran, upparbetning, drift av kärnkraftverk, slutförvaring av utbränt kärnbränsle, genom hela kedjan skapas farliga radioaktiva föroreningar. Nya vetenskapliga undersökningar i Tyskland och USA har visat förhöjd risk för cancer för dem som bor nära kärnkraftverk, speciellt oroande är den betydligt högre förekomsten av blodcancer hos barn, troligen orsakade av de radioaktiva utsläppen till luft från reaktorerna genom skorstenarna. Reaktorerna i Sverige är vattenkylda så riskerna är kanske inte lika stora i Sverige. Men vad jag vet har ingen ordentlig undersökning gjorts kring de svenska kärnkraftverken, det kanske vore dags?


Efter att ha tänkt igenom läget för kärnkraften jämfört med alternativen kommer jag till samma ställningstagande som för 30 år sedan. Bygg inga nya kärnkraftverk, stäng de som finns kvar. Se till att vi satsar ordentligt på alternativen. Kärnkraften är alldeles för farlig, dessutom behöver vi den inte.


Tor Udd, Kinna

 

 

 


Välj Rättvisemärkta rosor

Ni vill säkert läsa min artikel till Arbetaren också.


Om rosodling och rättvisemärkning.

 

Jag läste i Arbetaren nummer 6/2010 om rosodligen i Ecuador. En bra artikel, men det var en sak som störde mig. I ett litet stycke skrivs det om miljö- och sociala märkningar som till exempel Rättvisemärkt. Dessa märkningar avfärdas då artikelförfattaren, eller åtminstone den intervjuade César Estancio, menar att möjligheten att organisera sig är det stora problemet.

Det finns inget motsatsförhållande mellan miljö- och sociala märkningar och organisering av arbetarna.

Kriterierna som Rättvisemärkt bygger på är utvecklade av Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) och baseras på de grundläggande ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet. De har som mål att stödja både ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn.

Kriterierna kan sammanfattas så här:
• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

 

Vad det gäller organisationsrätten ska alla odlare och anställda ha rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla om arbetsvillkoren direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar ska fritt få träffa och prata med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackets representanter.

 

Jag tycker att det finns en tråkig tendens att misstänkliggöra olika märkningar, det kan gälla KRAV-märkning eller Rättvisemärkning. Det är speciellt tråkigt att läsa sådana påståenden i en tidning som Arbetaren, och onödigt i en annars bra artikel. Visst behöver även oberoende kontrollorganisationer som KRAV och Rättvisemärkt granskas, men det handlade det inte om här, utan bara om en svepande formulering utan substans.

Gå gärna in på Rättvisemärkts hemsida: www.rattvisemarkt.se . Där finns en artikel om Rättvisemärkt rosodling i Kenya. Jag är övertygad om att arbetarna på den odlingen har bättre villkor än de flesta av dem som inte vill ha rättvisemärkningen på sina odlingar.

 

Tor Udd, Kinna

 

 

 

 

 

 


Klimatet - vi behöver handling

Kom på att ni säkert vill läsa artikeln jag skickade till Markbladet - även ni som inte har tillgång till vår lokaltidning.

Klimatet - vi behöver handling, inte skygglappar.


Vi måste göra mycket mer för att rädda klimatet, inte mindre. Sverige försöker skjuta ifrån sig ansvaret till länder som Indien och Kina. Sverige har möjlighet att gå i spetsen för att med hushållning och ny teknik faktiskt göra något. Vi har tidigare hållit sig oss i framkant vad det gäller teknisk utveckling men den nuvarande regeringen fegar och vill att marknaden ska sköta allt. Men marknaden behöver tydliga förutsättningar, som miljöskatter, lagar och forskningsinsatser för att den ska ta sin del av ansvaret.

 
I Markbladet vecka 6 får Kenneth Winsborg, känd bensin- och bilkramare från Dalby i Skåne utrymme för att förneka klimatförändringarna. Att Kenneth Winsborg förnekar fossilförbränningens effekter på miljön är inte så konstigt. Han äger 136 bilar (hans fru ytterligare 24). Han är talesman för bensinupproret och vill sänka bensinskatten. För en man i övre medelåldern som han, är det säkert extra svårt att inse den bittra verkligheten, att han själv och hans levnadsstil är en av orsakerna till klimatförändringarna. En överväldigande majoritet av världens forskare är helt överens, klimatförändringarna är ett faktum. Kenneth Winsborg kallar dem ”nästan religiöst övertygade aktivister”. Jag önskar faktiskt att forskarna vore mer av aktivister, beskrivningen passar däremot bra på Kenneth Winsborg själv.

 
NASA har precis kommit med siffrorna för den globala temperaturen för januari 2010. Åter ett rekord, varmaste januarimånaden sen mätningarna startade 1880. Att vi har kallt just här i Sverige beror på att kylan över Ryssland har sitt centrum längre västerut än normalt. År 2009 var det näst varmaste året sen man började mäta temperaturer globalt. 2000-talets första decennium har varit det varmaste som uppmätts. Från 1880 fram till idag har temperaturen ständigt ökat, nu har den totalt ökat med 0,8° C. Det är mycket. Men det riktigt allvarliga är att den här temperaturökningen kan starta processer som vi inte kan kontrollera.

 
Vi behöver mer aktiv politik i Sverige. Vi behöver kommuner, företagare, medborgare och en regering som tar klimatförändringarna på allvar. Då kan man inte bygga nya trafikleder runt Stockholm, något som bevisligen leder till mer trafik, inte mindre. Då är det järnvägstrafiken man måste satsa på. Flyget är fortfarande befriad från ordentliga miljöskatter, både nationellt och internationellt. (Har det att göra med att det är topparna i näringslivet och politiken som flyger mest?) Vi behöver mer satsning på alternativa energikällor. Vi behöver satsa på energihushållning, inom byggsektorn och inom industrin. Framför allt kan vi inte vänta längre.

 
Det finns massor att göra. Tyvärr är jag osäker på om Socialdemokraterna är modigare än de borgerliga partierna. De enda partierna som idag är tydliga med att något måste göras, även i Sverige, är Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Skulle vi ge dem egen majoritet i riksdagen kanske något faktiskt skulle hända.

 
Tor Udd, Kinna


RSS 2.0